29 Maj 2022 - 10:11
Av de vitköttade havsfeskar som kan köpas i butik skulle jag säga att Torsk är en av de mest överskattade. Här vill jag passa på att nämna att ordet "överskattat" ska tas bokstavligt, och inte slarvigt ses som en synonym till "dåligt". Det är alltså inge' fel på tôssken, den är bara dyr i förhållande till vad den är rent kulinariskt.
Som tur är finns betydligt mer prisvärda alternativ som smakar minst lika bra. Kolja och Sej är två exempel. Ett tredje exempel är en fisk som får alldeles för lite kärlek av såväl matälskare som nöjesfiskare - den ädla och charmiga Lubben.
Här kan du läsa vad Wikipedia skriver om Lubb:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lubb
"Men vafan!? Ä int' det här en tôcken dänn matblogg? När köm recepte'?" frågar sig den otålige. Chilla Gunilla, det kommer. Men nu är det faktiskt Lubb vi snackar om, och denna djupets kunglighet kräver sin berättelse.
Min första kontakt med Lubb fick jag förstgången jag roade mig med havsfiske i Norge sommaren 2011. Det var kärlek vid första ögonkastet. Jag skulle beskriva Lubb som fulsnygg (kom ihåg att ful och fisk är raka motsatser), slemmig och segskinnad, något som kan vara lite besvärligt när man ska filletera den. Men den är värd besväret för den är välsmakande och lätt att ha att göra med i matlagningen.
Råkar man upptäcka mask i köttet vid filleteringen ska man inte misströsta utan använda den som agn i krabbtinan om det är säsong för Krabbtaska.
Vissa nöjesfiskare som är ute efter Långa, som delvis finns på samma platser som Lubb, blir besvikna när de får Lubb på kroken. Men som ni förstår finns det alltså inget att bli besviken över.
Men, måste man åka till Norge och dra upp Lubben själv för att få den på tallriken? Svaret är ett rungande inte nödvändigtvis. Jag har vid några tillfällen sett Lubbfilé för 199 kronor kilot i fiskdisken på en större matbutik. Men det är alltså inget man ska räkna med att man kan köpa när som helst.
Så, nu kan ni allt om Lubb, och vi är redo att ge oss på själva käket.
Börja med att se till att dina Lubbfiléer är benfria. Räkna inte med att köpefiléer är benfria. Sedan ska du lukta ordentligt på Lubben och drömma om den bisarra njutning man får av att sitta i en gisten eka i meterhöga vågor med ett spö i handen och en aggressiv Lubb på kroken.
På med salt och grovmalen svartpeppar. Du kan testa att lyssna på exempelvis James Brown när du maler pepparn, då blir den groovemalen.
Sedan ska Lubben trippelpaneras.
1. Vetemjöl
2. Ägg
3. Ströbröd
Jag brukar lägga upp det på tre små vita tallrikar med blå kanter på hänna vise';
Se till att varje paneringsingrediens täcker filéerna ordentligt.
Jag har ingen fritös och kommer inte skaffa nån heller. Skulle jag skaffa en fritös skulle det förmodligen förkorta mitt liv med minst tio år. Så istället steker jag de panerade filéerna på relativt hög värme i rikliga mängder rapsolja. C:a 2-3 minuter per sida beroende på hur tjôck filéerna är. Har du sett nåt så vackert?
Till detta skaneva påmmfritz. Hur du tillagar dom lägger jag mig inte i. Gör som du tyck bli bäst.
Sen ska det joxas ihop go'sås'n. Detta görs såklart innan du börjar med allt annat. Jag kallar den Tartarsås. Om det är äkta Tartarsås eller inte låter jag vara osagt. Nåväl, såhär gör du;
Lägg två stora matskedskluttar majonäs i en skål.
Då menar jag inte måttet matsked, utan den typ av sked du använd då du ät jågart.
Lägg i en teskedsklutt (den typ av tesked du ät tårta med) Dijonsenap. Jag har valt det märke som nämns i ett skämt i filmen Waynes World eftersom det är min enda tidigare relation till Dijonsenap. Det är så vi generation X:are rullar, besatta av populärkulturella referenser. Fråga Jan Gradvall om du inte tror mig.
Rör runt majonäs och senap. Ta en stor vitlöksklyfta, riv den och blanda i geggan. Finhacka en halv liten schalottenlök och 2st Cornichons. Vill du ha lite extra sting väljer du den kryddstarkare varianten av Cornichons. Rör runt allt såne blandas och låt stå i kylen tills det är matdags.
När allt är klart äne ba å tryck i sä. Se till att ha några citronklyftor att pressa över Lubben.
Nomnomnom.
Som dryck till denna livsnjutarmat rekommenderar jag ljus lager. Dessa finns ju även alkoholfria.
Efter maten kan man gnola på en passande sång. Jag föreslår The Beatles gamla fina örhänge.
All you need is Lubb
All you need is Lubb
All you need is Lubb, Lubb
Lubb is all you need