Fråga; har Tompa fått dille på att röka grejer i klotgrill'n?
Svar; ja
Och igår hade turen kommit till anklår. Dessa förflyttades från frys till kylskåp för upptining c:a ettåetthalvt dygn innan de heddes ner i saltlaken.
"Vad i hela friden är saltlake? Är det ett väldigt salt exemplar av fisken Lake, Lota lota?", frågar ni er.
Nixipixi. Saltlake är vätskan som anklåren fick ligg i för att bli saltade ända in till sklätte'.
Två liter vatten, c:a 1,4 dl havssalt, c:a 0,63 dl farinsocker (Bruno Farin) och strax under en matsked mortlade pepparkorn av fem sorter. Detta kokas tills salt och socker lösts upp. Sen fåne svalna. Sen he man ner det som ska saltas och sen skjuss in i kyl'n.
I c:a 16 timmar fick de ligga i saltlaken, sen togs de upp, torkades av och pepprades och fick sedan ligga i rumstemperatur i c:a fyra timmar innan de sku börja tillagas.
Då det gällde rykningen blötte jag äppelträflisor drygt en halvtimme innan det var dags att tända briketterna. Tändröret för briketterna fylldes ungefär till hälften, sen blev det indirekt grillning. Di glödande briketterna på ena sidan i grillen och anklåren på motsatt sida. Sen gälldene att dosera äppelträflisorna så att det blev rök åtminstone första halvtimmen. Locket på så mycket som möjligt, från början till slut.
Jag lyckades googla fram att anklår bör ha en innertemperatur inom intervallet 62 till 70 grader celsius. Upp till c:a 55 grader körde jag på indirekt värme, sen flyttade jag låren så att de låg direkt över briketterna under slutfasen, framförallt för att jag ville att de skulle bli klara ungefär samtidigt som resten av måltiden. Då anklår inte är kub eller klotformade är det svårt att veta exakt vad innertemperaturen var när de fick lämna grillen, men termometern visade mellan 64 och 74 grader celsius beroende på vors jag mätte. Vid det laget hade de legat på grillen i ungefär en timme. Sen fick de ligga under folie å gøtta till sig i ungefär en kvart.
Medan jag joxade med rykeriet hade fjällan gjort i ordning råkosten och delikata påmmsfritz med perfekt crunch och sälta. Måltiden komplettetades med rikliga mängder köpecoleslaw och en god ljus lager.
Ett anklår är ju rätt stort, såneräck med 1st per person.
Det blev hejdundrande gott. Lagom salt, lagom rökt, lagom pepprigt på ytan. Pepparn i saltlaken verkar inte ha gett någon smak inne i tjötte'. Huruvida det beror på att det var för lite peppar eller för att kött inte drar i sig kokt peppar på det viset låter jag vara osagt. Vet du hur detdäringa funkar får du gärna skriva en kommentar.
För övrigt; Anka är mycket roligare än kyckling, basåruvet.
Efter maten kan man gnola på en trudelutt med anktema, exempelvis denna fina gamla klassiker;
0 kommentar(er)
